Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

Studiens syfte är att undersöka utsatta ungdomar som har haft stora svårigheter med inträdet på arbetsmarknaden och därför behövt socialtjänstens stöd. Fokus ligger på de ungas berättelser i ett tillbakablickande perspektiv och hur de har upplevt vägen in i arbetslivet. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet:? Vad upplever ungdomarna kan ha hindrat deras inträde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna kan ha bidragit till deras inträde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna att arbete tillför dem? Utifrån en kvalitativ ansats inhämtades empirin genom intervjuer gjorda med fem ungdomar. Materialet analyserades därefter med hjälp av två olika perspektiv av Social exklusion som kompletterades med hjälp av begreppen socialiseringsprocess samt kommunikation och relation.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbäckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVäxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, Social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser.

Syftet med studien är att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlägga och motverka elevers ogiltiga frånvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frånvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frånvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frånvaro. Den aktuella publicerade forskning som använts är både internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmänna råd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har även beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys är inklusion och exklusion.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, Social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever.

Having different kinds of literature is an important part of the education in school and schoolbooks, in shape of reading-books, are common in the first year of primary school. The texts pupils encounter in school are important for how they form their identity and thoughts about what is right or wrong and what is natural or unnatural. People of other ethnicity than Swedish, or with another skin colour than white, have often in the past been portrayed negatively in reading-books as if they are of less worth. According to the Curriculum for the Compulsory School System (Lpo94) the school shall act for understanding of all people and every person?s equal value.The study analyses how ethnicity is portrayed in reading-books for pupils in the first year of primary school.

This is a qualitative study with a hermeneutic and partially inductive approach. The study?s purpose is to enhance the understanding of young adults experiences of unemployment and the importance of being employed. In this study, eight young adults participate in the project Framtid Kronoberg. The youths are 19-25 years of age.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till Social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem..

Gistrand, C. has studied ?Explore young people's problematic backgrounds and their views on the opportunities and obstacles in order to improve their health?, University of Gävle in the course theory and method of application and thesis work.The object of the study was to give young people space to make their voices heard. Further on to make unemployed youths perceptions of perceived opportunities and obstacles in their way to get a job, internship or study, visible. The object of the study was also to show youths? views of health and what they thought about the contributions to society.The method was qualitative, with three semi-structured interviews with men between 20-24 years old (and problematic childhoods, for instance alcohol and drug use) was conducted..The result shows that unemployment increases the risk of illness and unhealthy habits.

The purpose of the study is to contribute to the field of social access in children's free play in the pre-school class, by looking at how children are included and excluded and how power structures arises in the free time. In order to capture the events that occur among the children, observations were chosen as research method.The results show that the children wanted to play with each other, and that the most common way to facilitate play was to ask "Can I join?". There were also other strategies being practiced regularly. It was also common to exclude other children from playing, and this was especially when the children wanted to protect their ongoing game, or that someone was not allowed to join because he or she ruined it for the others.

Child poverty in Sweden as a social phenomenon has been highlighted in various debates and in poverty research during the recent years. Children's economic vulnerability has gotten more place in research. An interest to highlight child poverty awakened and this study highlights child poverty through a resource perspective among children in preschools. This study aims to examine how preschool teachers perceive the child's assets to various resources as well as how preschool teachers perceive the impact of the preschool where they work on children's access to these resources. The study is qualitative and has used interviews as a tool.

Studien syftar till att söka förståelse för hur lärare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell Träning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frågeställningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar här? Vad är det som står på spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hårt i olika medier och ska därför förstås mot bakgrund av denna kontext. Studien är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med nio låg- och mellanstadielärare. Lärarnas tal om SET har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, Social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever.

Social exklusion av romer i Europa ökar. Media uppmärksammar romer som kommerfrån Central-och Östeuropa och bosätter sig tillfälligt på parkeringsplatser eller i stadensutkanter. Studien syftar till att belysa hur en grupp romer i Tjeckien uppfattar migrationoch vad de själva lägger i begreppet hem. Studien genofördes i norra Tjeckien, ett avÖsteuropeiska länder. Studien bygger på en kvalitativ intervju som forskningsansats.Informanterna rekryterades med bekvämlighetsurval och i studien ingår sex informanter.Det insamlade empiriska materialet är tolkat med postkolonial teori.

According to the curriculum Sweden?s elementary school is to educate students in subjects such as "Listening, debating and argumentation". I ask myself if this is actually something that every student is being provided with. The purpose of this study is to gain additional information about children?s participation in the classroom.